i lille land
Hej Kära!
Det har varit en regnig vecka här i Norge. Jag tror ingen är oberörd av det fruktansvärda och oförståeliga som skett. Jag kommer alltid minnas exakt vad jag gjorde den 22/7-2011.
För fyra år sedan trodde jag aldrig att jag skulle säga det men ibland så känner jag mig mer hemma i Norge än i Sverige. Jag har fått en stark kärlek till norrmän och landet.
Älskade lilla storebror.
En annan sak är att jag och Rafael har gått åt varsitt håll. Jag vet inte vad jag ska skriva om det och jag tror inte att det angår så många andra än oss men min första impuls var att radera den här bloggen då det finns så mycket om oss två här. Jag tror inte jag kommer göra det, jag kanske inte uppdaterar varje dag men jag tycker liksom om den och jag vill ha den kvar. Kanske får jag lite mer tid över till charlieshus ;)
Nu är det bara jag i mitt liv och det är inget jag är främmande för. Jag anser mig vara en självständig kvinna och jag baserar inte min lycka på en enda person i livet. Visst har jag haft en slags sorgeprocess och det var ganska skönt. Jag har joggat, skrikit, gråtit, druckit alldeledes för mycket vin, shoppat, städat och lyssnat sönder på Veronica Maggio. Nu känner jag mig ganska friskförklarad och redo för ett nytt kapitel i mitt liv. Jag väljer att minnas oss med ett naivt leende på läpparna och går vidare med både hjärta och förnuft i behåll. Lite starkare.
Men nu till något ännu roligare, på fredag kommer Malin hit och på söndag ska vi gå Lisa Ekdahl konsert då det är musikfestival i stan. Det ska bli så kul. Barndomsidol och bästa vännen, det kan nog inte bli så mycket bättre!
Peace & Love
C
Det har varit en regnig vecka här i Norge. Jag tror ingen är oberörd av det fruktansvärda och oförståeliga som skett. Jag kommer alltid minnas exakt vad jag gjorde den 22/7-2011.
För fyra år sedan trodde jag aldrig att jag skulle säga det men ibland så känner jag mig mer hemma i Norge än i Sverige. Jag har fått en stark kärlek till norrmän och landet.
Älskade lilla storebror.
En annan sak är att jag och Rafael har gått åt varsitt håll. Jag vet inte vad jag ska skriva om det och jag tror inte att det angår så många andra än oss men min första impuls var att radera den här bloggen då det finns så mycket om oss två här. Jag tror inte jag kommer göra det, jag kanske inte uppdaterar varje dag men jag tycker liksom om den och jag vill ha den kvar. Kanske får jag lite mer tid över till charlieshus ;)
Nu är det bara jag i mitt liv och det är inget jag är främmande för. Jag anser mig vara en självständig kvinna och jag baserar inte min lycka på en enda person i livet. Visst har jag haft en slags sorgeprocess och det var ganska skönt. Jag har joggat, skrikit, gråtit, druckit alldeledes för mycket vin, shoppat, städat och lyssnat sönder på Veronica Maggio. Nu känner jag mig ganska friskförklarad och redo för ett nytt kapitel i mitt liv. Jag väljer att minnas oss med ett naivt leende på läpparna och går vidare med både hjärta och förnuft i behåll. Lite starkare.
Men nu till något ännu roligare, på fredag kommer Malin hit och på söndag ska vi gå Lisa Ekdahl konsert då det är musikfestival i stan. Det ska bli så kul. Barndomsidol och bästa vännen, det kan nog inte bli så mycket bättre!
Peace & Love
C
Kommentarer
Postat av: LisaMarie
Hej Charlene! Vad mycket som kan hända på kort tid.. Såg att du varit hem till Gävle också, synd att jag inte var där då så vi kunde träffas :/ Hoppas du har det bra i alla fall, du verkar ju ta allting med sans och vett :) Och hoppas vi kan ses till jul i alla fall (även om jag inte vill tänka på vinter just nu). Kramar till di!
Postat av: Maria
Hej du :) Trist att höra om dig å Rafael. :( Hörde Micke prata nåt om det, men ville inte snoka.! Skönt att du e självständig å har haft en liten sorgperiod i alla fall.. Både jag å Micke finns här om du vill ha nån att prata med!
Kram
Postat av: Malin
Vi e bääst!!!! <3 puss love
Trackback
